Garn stövlade in med bestämda kliv och lät dörren gå igen bakom sig. Han kunde förvisso inte minnas varför han tagit sig hit vid den här tiden på dygnet men gjorde ingen grej av det utan ryckte lojt på axlarna och stegade fram till bardisken. Utan att fundera beställde han två stop till sig själv och tog sedan plats vid ett av träborden. Bänken tjöt olyckligt under hans vikt när han satte sig ner och la upp båda armbågarna över bordsskivan. Han gnuggade sig om kinden. Det låg en oviss känsla och gnagde i honom, var det inte något han glömt? Plötsligt hördes ljudet av gångjärnen till ytterdörren. Garn tog ett stadigt grepp om ena stopet och hällde i sig av innehållet. Han tycktes inte för allt i världen kunna påminna sig själv om vad det var.
[Sol & Fengel, fortsättning från tidigare roll.]
ons mar 25, 2020 5:23 pm av